Läste en artikel på aftonbladet, https://www.aftonbladet.se/ledare/a/dnbjqJ/ring-nagon-som-sitter-ensam-i-jul - om människor som är ensamma under julen. Bara tanken är tragisk, men att någon faktiskt är ensam under jul eller överhuvudtaget är brutalt. 

Men sanningen är att så är det i detta samhälle, och ännu värre har det blivit under pandemin. Hur många ggr har vi inte hört som legat döda i sina hemma i månader utan att någon saknat de. Jag blir genuint ledsen av detta. 

Ensamhet är en pandemi i sig självt. Verkar det som att det är mest män som går igenom det. Samma sak när det gäller självmord och den mentala hälsan hos män. 

Artikeln fick mig att inse att ringa en någon och kolla läget kan ge stunds av glädje och kanske rädda någon. 

Hör av er till någon som kanske behöver det.