Idag den 15 November 2022 blev jordens befolkning beräknat till 8 miljarder människor. 8 miljarder!!!
För 50 år sen var det 4 miljarder, så vi alltså dubblat siffran på ynka 50 år. Det här är ju katastrofalt. Ju mer jag tänker på det desto mer orolig blir jag. Kan inte sluta tänka på vilka parasiter vi är som människorsläkte.
Indien tar täten i befolkningsmängd och strax därefter Kina. Vårt sätt att leva är inte hållbart ju fler vi blir. Kanske är jag paranoid för att jag har sett allt för många domedagsfilmer som utspelar sig på överbefolkning..men samtidigt finns det ju en viss sanning i det.
Behöver inte vara lika extrema situationer som i filmerna, men det kräver ingen vetenskapsman att förstå att med växande befolkning, större efterfrågan på resurser utan miljötänk så kan det inte resultera i något gott.
Många kulturer har det i sig att skaffa många barn, vilket jag förstår GIVET att man kan försörja alla på ett värdigt sätt. Jag har sett här hemma i Sverige där folk skaffar 5 barn men lever på socialbidrag…sinnessjukt och oansvarigt.
Läste någonstans att det fanns ett politiskt förslag om att utbilda kvinnor och män om barnplanering och att skaffa barn utifrån kapaciteten att man kan ta hand om de. Visserligen handlar det mest om familjer med invandrarbakgrund..och nej jag har inga rasistiska åsikter. Det här är bara vad det är och jag är för det. Barn som föds upp utan tillräcklig uppsyn, ekonomisk trygghet eller förebild har stor risk att hamna snett.
På det befolkar vi planeten på ett sätt som är osunt.
Jag har en kollega som driver mig till vansinne. Hon har ett sätt att föra konversationer som gör att man aldrig får syl i vädret, men ännu värre är när hon avbryter. Jag är en väldigt tålmodig person men efter 1 år på min arbetsplats så börjar det krypa i skinnet på mig.
Det hjälper inte heller att hon har ett tonläge som låter som en gnällig rökare. Hon är för övrigt en väldigt trevlig person, och det gör hela grejen ännu värre. Man önskar ju att hon hade varit en otrevlig person så man kan få utlopp för hela irritationsspektrumet. Dessvärre så brottas man med henne irriterande sida och hennes trevliga personlighet.
Det är nästan som att hon inte hör att andra pratar. Alla på kontoret är medvetna om detta då hon va med i ett teamsmöte när resten satt på plats. Givet så avbröt hon någon och fortsatte prata utan paus..blev komiskt när personen i fråga försökte ta tillbaka ordet utan att lyckas. Det gjorde att vi alla småskrattade, lite som om vi gemensamt sa “Japp, nu är hon igång igen”.
Krävdes att VD:n fick ta kommandot och i princip stoppa henne.
Hade ett möte med henne idag, och jag testade att fortsätta prata och öka volymen på min röst när hon försökte avbryta. Hon fortsatte oavsett!! Gjorde bara att jag kom bort mig i hennes röst. IRRITERANDE! Kändes som om jag förlorade i ett spel jag satte upp.
Men jag fattar inte hur folk som henne inte kan snappa upp att de avbryter när man ändå fortsätter sin dialog. Hon hör ju att jag pratar utan att vara tyst när hon försöker flika in. Det är uppenbart att hon inte får talan. Har en vän som gör likadant. SJUKT!!
Idag fyller jag år 😊 Med det ville jag bara säga att jag så tacksam för mitt liv. Finns mycket att klaga över men när allt kommer omkring så inser jag att jag har fått 36 år på denna jord. 36 år av att upptäcka livets härligheter och omständigheter och jag uppskattar allt på gott och ont.
Tackar Gud för det och ska påminna mig själv om det framöver. Gör det ni också ❤️
Jag hade en intressant diskussion på jobbet idag. Vi satt ett gäng kollegor som käkade lunch och vi kom att diskutera en rad massa ämnen. Det började med att vi pratade om politik kring vapenlagarna i USA, som sen gick över till extremister både på högern och vänstern, som sen trillade in på att diskutera vetenskap och hur fantastiskt det är att vi lever som vi gör med all dess framgång och utveckling.
Det föll ganska snart in på framtidens upptäckter och då var rymdresor en punkt, och så började vi ta diskussionen om utomjordingar.
Det chockade mig att veta att samtliga av mina 8 kollegor var starka i sina uppfattningar att det inte finns intelligent liv. Va?
Kunde inte tro det! Jag menar titta bara på den otroliga mångfalden vi har av liv på vår planet. På land, hav och himmel. Vi har även forskare som än idag upptäcker nya livsformer på vår planet.
Hur kan man då inte föreställa sig liv på andra planeter. Låt det sjunka in en stund på hur massivt universum är och vilken mikroskopisk del jorden är av det. Rent matematiskt/sannorlikhetsmässigt så säger det mer om att det finns liv än att det inte gör det.
Dessutom säger det inget att bara för att vi behöver vatten och syre så måste andra livsformer ha det. Det kanske behöver andra förutsättningar baserat på deras planets utformning.
För er som är kritiska, här är en bild som illustrerar hur liten jorden är i vår galax, vintergatan som har miljontals planeter, och det finns miljontals galaxer!
Vad tänker ni? Vore kul att höra vad ni tror om liv på andra planeter..är ni lika skeptiska som mina kollegor?
Jag tycker så mycket om att träffa vänner och kollegor ute, socialisera, äta middagar gå event etc. Dock så blir jag helt utmattad av det! Jag var på middag med alla kollegor igår och det var så trevligt men jag blir så snabbt utmattad av att föra konversationer och vara engegerad.
Ibland känner jag att jag behöver ta 20 min för att bara luta mig bak inte prata med någon för att orka med att fortsätta kvällen. Händer även att jag kommer till en punkt att jag vill inget annat än att avsluta och gå hem.
Som sagt det har inget med folket att göra eller att jag tycker det är tråkigt, tvärtom jag kan ha riktigt kul. Det är bara att jag blir mentalt utmattad.
Jag fattar inte hur andra människor orkar med att vara konstant sociala och energiska. Eller jo det kanske jag redan vet, vi är ju alla olika. Extroverta och introverta har vi ju. Jag skulle nog kalla mig en mix. En person med behovet att få en paus men som inte drar sig från att vara social.
Kan man träna bort utmattningen? Skulle vilja bygga upp mental kapacitet att orka med sociala situationer utan att känna att jag vill hem och vila, men måste fortsätta så jag “tvingar” mig själv till att spela pigg och engagerad.
Det i sin tur gör att jag blir ännu mer trött haha, vilket moment 22. Så här känner jag efter jag har varit social en längre tid.
Jag är så tacksam för den digitala åldern och vad den har burit med sig. Att jag kan sitta och skriva just nu och dela med mig av vad jag tycker är viktigt till människor i Sverige inom ett ögonblick och få respons är fantastiskt. Att dela det jag håller kärt eller inte och föra en dialog med er som tycker samma eller inte alls och få kontakt är fantastiskt.
Samtidigt är det lika viktigt att vi inte glömmer det skrivna ordet i sin sanna form, att skriva för hand. Det visuella av att skriva för hand hjälper oss expandera kreativt, ökar inlärningen, bättrar minnet & påvisats av forskare att det har kognitiva fördelar.
Förutom den mentala fördelen, så är det också vackert och viktigt att vi har fysiska memoarer som minne än bara digitalt damm.
Handskrivet är så personligt & värdefullt!
Med all framsteg som vi har gjort inom fysiologi, anatomi, fysiologi, pyskologi och allt som rör sig kring människans existens och beteendevetenskap så har vi extremt lite kunskap om vad som sker när vi lägger oss för natten och börjar drömma.
Men det finns saker som man har kommit på om drömmar!
Intressant va :)