En svart kvinnlig officerare och en asiatisk manlig gay officerare. Det är vad Star Trek på 60-talet visade
när landet var ett segregerat och rasistiskt samhälle. Det tycker jag bör hyllas. Att våga ta det steget redan då säger väldigt mycket om vad man kan göra idag. Gene Roddenberry var programansvarig som drev projektet med att lansera en ny tv-serie men en inkluderande inriktning.
Förstå vilken känsla att som svart eller gay få se någon som sig själv i en ledande roll som är rikstäckande i en tid där vit och straight var normen och accepterat.
Disney gjorde nyligen en rikitig bra casting till Ariel, sjöjungfrun som spelas av en svart tjej, Halle Bailey.
Varför är inkludering viktigt? Titta här under på reaktionerna hos unga svarta tjejer som första gången får se Halle Bailey som Ariel. Där har ni svaret, jag blir tårögd.
Jag längtar att få se svenska tv-serier och filmer som har en rollista med eritreaner, turkar, iranier, somalier, kurder, bosnier, irakier som INTE spelar förortskriminella eller lever i förortsmisär. För även om många kommer från förorten så är det inte bara misär och kriminalitet. Det finns glädje, lycka, framgång och normala familjesituationer där föräldrar jobbar och barn går i skola utan konstigheter.
Allt är i förorten är inte Snabba Cash serien - även om den är bra och skildrar en av många verkligheter.
Sist jag såg en måbra film om kärlek, skratt och kulturkrockar som inte har med förortsmisär att göra var Jalla Jalla.