Som titeln säger, jag kan inte sova. Känner mig trött men john blund verkar ha gått vilse för hit hittar han inte. Tror hela coronasituationen är orsaken. Inte för att jag är orolig att bli sjuk, men mer att isoleringen gjort att jag saknar intryck från omvärlden och människor. Känns som min hjärnan behöver stimulans och intryck från människor och allmänt liv i samhället för att bearbeta under natten. Ren spekulation detta men sen hjälper heller inte att vi precis kommer in i vinterhalvåret och det blir mörkt redan vid 4..
Aja kände för att skriva av mig lite men kl är 0300 så bäst jag försöker hitta john :) God natt!
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Träna! Tror det extremt låga halter av endorfiner som kommer göra folk helt deprimerade och sömnlösa.
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Jag var tvungen att börja träna efter att jag pratade med min pyskolog. Hon sa att jag kunde lätt hamna i en depression pga omständigheterna i samhället om jag inte började träna. Vill påpeka att det ligger andra personliga faktorer..men hon underströk att samhällsisoleringen pga corona är en stark trigger.
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Håller helt med dig! har börjat träna och basta och det har absolut hjälpt!
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Jag upplever att jag har samma problem! Jag och ett par vänner bestämde att ses ute och promenera i ett naturreservat. Vi ett gäng 12 personer, och vi va ute i 4 timmar och pratade om allt möjligt..gissa om det gjorde en gigantisk skillnad att komma hem efter det. Kändes så extremt bra och jag sov såå gott. Vill även tillägga att jag tränar regelbundet, så det var inte den fysiska aktiviteten som gjorde skillnaden. Det var det sociala delen.
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Så lite så @Lilly :)
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Tycker det va en rikigt bra initiativ!! ska göra precis samma sak. Tack för att du dela med dig:) Man får pusha folk omkring sig till detta.
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Jag känner verkligen igen mig i det du och @Johannes skriver. Novembermörkret gör det inte lättare heller. Det som får mig att fundera och skrämmer mig är om detta håller sig allt för länge, kommer vi att vänja oss vid det? Vi svenskar är relativt "osociala", iaf skygga jämfört med andra länder. Att vi blir ett hemmavarande och extremt ospontanta för sociala engagemang..
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Verkligen, men jag har börjat träna nu och ta promenader med vänner. Har börjat basta också på jobbet som är ganska lyxigt. Får bastun för mig sj då ingen är på kontoret. Och det har hjälpt en massa när det gäller sömnen..men det sociala är fortfarande ett stort avsaknad på..
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Tuffa tider på alla möjliga sätt..visst är det schysst att det finns ett sätt att snacka med folk online men det är så långt ifrån irl. Tänk hur det hade varit om man inte hade online forum..tack The Lounger :) @Tor
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Tjabba! Jag tror du är inne på rätt spår, jag kan själv känna att jag plötsligt är klaustrofobisk när jag är hemma. Har aldrig känt så tidigare..hjälper heller inte att ringa någon utan ett behov att se folk , sätta sig ute, allmänt samtala och trängas i tunnelbanan.. för att sen kunna komma hem och få lugnare miljö. Nu är det bara lugnt heeeela tiden
Rapportera Inlägg
Tack för du hjälper oss hitta olämpliga inlägg
Tjabba! är helt med dig där. Hela situationen är ett bra socialt experiment på hur vi som människor är flockdjur och inte ämnade att vara själva