En dokumentär som tv4s kallafakta gjort om dagens hiphop och relationen till våldsbrotten, Älskad Hatad Hiphop.

Länk: https://www.tv4play.se/program/kalla-fakta-%C3%A4lskad-hatad-hiphop.

Vad kan jag säga. Besviken. Jag såg svts minidokumentär om Einar och den var inget annat än ytlig och uppenbart ett tillfälle att utnyttja situationen för att skapa innehåll att streama.

tv4s version som jag såg precis är bara en längre version av vad svt gjorde kring Einar. De säger inget än det man redan har läst om och redan vet. De listar vissa som har dött i samband med gangstermusiken. 

Man får följa några artister i deras musik och hur de skapar den och deras svårigheter i livet utan att faktiskt gå in på vilka svårigheter de har. Det är som en skiva man redan hört flera gånger bara att man bytt ut skivomslaget.

Ingenstans framgår det vad det är för svårigheter de har, ingenstans ställs de själva till svars av deras egna handlingar. Dessutom, de här är 18 år UNGA!

Vad har de för svårigheter? Det enda som vad tydligt var att de inte hade pengar, och då menar jag inte att de inte hade pengar till mat eller kläder. Nej, de hade inte pengar att köpa senaste kläderna, kepsar, kedjor mm. 

Deras svårighet i samhället var att som barn inte hade råd att leva lyxliv. Detta är då anledningen de tycker livet har varit tufft i orten och därav fått de att hålla på med olagliga saker. VA!?  De får ingen sympati från mig. NOLL. Bortskämda snorungar. 

Jag lyssnar på svensk hiphop, men min svensk hiphop är inte gangsterrappen som har dominerat genren ett tag nu. Nej min svensk hiphop är Jacco, Aki, Labyrint, Erik Lundin, Aleks, Södra Sidan, Dani M, Ison&Fille mfl. Sammantaget så är det en viss känsla med dessa artister. Storytelling, budskap, tuffa tider men med goda förhoppningar. Tacksamhet av vad man har med drivet att söka mer. De lyfter samma problem som gangsterrappen gör men istället talar om att även i skiten finns glädjen och gemenskapen som bara förorten kan ge. Att trots orättvisor så kan man uppnå sina drömmar. Det ger en sån nostalgisk feelgood-känsla. Sann hiphop som man blir stolt över - riktiga musiker som förtjänar mer beröm och cred för deras konst!

Men pga av att gangsterrappen tagit över så har jag inte lyssnat på svensk hiphop. Det är samma bekymmer men istället är det mörkt, våldsamt och maskerat. 

Sen från ingenstans kom Jacco ut med sitt debutalbum nyligen - och den är dunder!! Där har vi hiphop som lyfter svårigheterna i samhället utan att romantisera skjutningar. Istället talar han till ungdomarna att sluta med det, låten “Hörnet”. Viben är mäktig och budskapet är klar.

Bra jobbat Jacco min bramski!! Mina favoriter just nu på albumet är: 

• noll tålamod
• Kommer du ihåg
• Hörnet
• Allt jag har
• Antar att dom

Dessa går på repeat i min bil hela tiden. Jacco be de andra att komma tillbaka och göra musik igen - tro mig vi saknar den musiken ni hämtade där ni är ortens favoriter!

Jag vill tipsa er alla om en superbra dokumentär om svensk hiphop. Man får se en sån häftig resa på hur allt startade redan på 80-talet, till 200-talet. Vill inte avslöja för mycket men det är så otroligt sevärd. Kan säga att den inte täcker sent 2000-talet så en uppföljning på hur hiphopen och rap är absolut något som svt bör göra. 

De intervjuar alla kända svenska rapartister och de berättar sina perspektiv på genre men också samhället och sina karriärer. De är så häftigt att höra Ken prata om Petter, och sen Timbuktu om Organismen..

Tycker att men dagens gangsterrapp och våld som associerat med det så speglar denna dokumentär en sann version av genren rapp och hiphop.

https://www.svtplay.se/den-svenska-hiphopens-pionjarer